Baby akut sjuk

Fredag eftermiddag åkte Kristoffer till Stockholm på bilkurs. Han skulle va borta hela helgen och komma hem igen nån gång söndag kväll. Runt halv elva på kvällen så skulle jag rasta hundarna en sista gång innan sovdax. Det slog mig då att Baby hade legat hela kvällen och inte varit uppe och rört på sig på många timmar. Jag gick till dörren och Storma och Arwen kom glatt men ingen Baby. När hon inte kom när jag ropade så gick bort till soffan där hon låg och tog på henne kopplet. Detta är ju inte alls likt henne, hon brukar ju va först framme när de ska hända nåt. Efter lite övertalning så gick hon med mig men va inte alls pigg. Efter att hon hade kissat så gick vi in igen. Jag tog av alla koppel och gick in som jag brukar. Baby kom inte, hon blev stående kvar vid ytterdörren. Hon stog bara och hängde med huvudet och verkade lite vinglig. När jag pratade med henne så viftade hon på svansstumpen men stog kvar. Då fick jag panik och tänkte att hon fått en hjärnblödning eller nåt. Ringde Michaela och medan jag pratade med henne så orkade Baby inte stå längre utan sjönk ihop i en hög på golvet och blev liggande.
Michaela satte sig i bilen och åkte häråt och jag fick hämtat ett täcke och dratt Baby längre in i hallen och upp på täcket. Medans jag väntade på Michaela så låg Baby mest platt på sidan. Hon blev mer och mer borta i blicken och jag var säker på att hon höll på att dö ifrån mig.
När Michaela kom så skällde hon och blev glad men när hon skulle sätta sig upp så skrek hon till och la sig igen. Vi ringde Blå Stjärnan i Göteborg och dom hade en liten teori om livmodersinflammation. Jag ringde Sandra som kom och va här hos barnen och Michaela och jag bar ut Baby i hennes bil och åkte mot Göteborg. I bilen ner blev hon piggare i blicken och låg en del upp med huvudet vilket kändes skönt. När vi kom ner fick vi rulla in henne på bår och efter inskrivning av djursjukvårdare så blev det att vänta ett tag på veterinär. Medans vi satt och väntade så såg vi att Baby var lite svullen på benen och även var varm i lederna. När veterinären kom så fick vi lyfta ner henne på golvet och eftersom hon inte ville stå själv så fick vi hjälpa henne upp. Vetten kände på magen och kände sen igenom ben och leder. Baby hade jätteont när hon kände på lederna så det var inte konstigt att hon inte kunde stå. Vetten trodde att det var ledinflammation men ville röntga magen oxå så att det inte fanns tumörer. Efter att blodprov hade tagits så fick jag lämna henne kvar och Michaela och jag kunde åka hem. Nästa dag skulle dom röntga och ta prover på ledvätskan.
Vi va hemma igen runt kl 6 på morgonen och Michaela åkte direkt hem och Sandra och jag pratade lite innan hon begav sig hemmåt. Eftersom jag inte hade sovit nåt den natten så såg jag fram emot att få vila innan barnen vaknade men Elias vaknade så fort Sandra rullade av gårdsplanen så det blev inget med det!
Vid lunch på lördagen så ringde dom från sjukan och sa att dom inte hade hittat några tumörer vilket kändes jätteskönt!! Baby hade fortfarande jätteont och fick därför stanna en natt till. På söndag ringde en tjej och sa att hon va pigg och på benen igen och att hon fick åka hem. Underbart!!
Jag lastade in barnen och övriga vovvar i bilen och vid halv tre var vi på sjukan. Baby fick beröm av personalen att hon va en så snäll hund. Och de är hon verkligen! Vetten trodde det var nån fästingsjukdom som hade orsakat alltihop. Svaret på proverna kunde ta upp till en vecka. Så han skulle höra av sig när han visste. Baby fick två sorters tabletter som hon skulle äta.

Nu när Baby är hemma igen så känns det som man har hund igen. När hon var borta så kändes det mer som om man bara hade katter här hemma. Vinthundarna märktes knappt. Även stolliga Arwen var väldigt sansad.. Så där ser man vad dom påverkar varann!
Baby är mycket upprörd över att hon inte får gå med på promenaderna nu men hon måste ju vila minst tills medicinkuren är över.
Tur man har sina vänner!! Michaela och Sandra var mina räddare denna natt!! Miljoner tack för allt<3 Ni vet att jag hjälper er när ni behöver.

Nu ser vi fram emot att få behålla våran Baby toktant ett par år till!

Massa bilder!

Sen sist har vi gått två viltspår. Det märks nu att Arwen har lättare för att spåra än Storma. Men dom tar sig fram båda två, behöver bara mer träning. Ska bli spännande att gå spårproven längre fram.
Igår kom älskade Michaela hit! Vi åt frukost ihop och skvallrade om allt möjligt som vanligt. Sen gick vi ut och tog kort på Arwen i de underbara vädret. Sen blev det en promenad med Arwen och Luna upp till en hage så dom kunde busa. Tyvärr var Arwen osäker på hur man lekte med whippet så hon stog mest och tittade på sin syster och tyckte att hon härjade för mycket. Det lär ändra sig bara dom får träffas lite mer!
Fina kort blev det med Michaelas braiga kamera!

Fina Arwen kan både gå och stå...

..och springa fort!
Mupphund!

Nu längtar vi efter ännu mer värme!

Kram från Xsara och hundar

Qvick på besök!

I tisdags var Anci, Anna-Majja och Qvick här och hälsade på. Vi gick en promenad först så att hundar och vi fick röra på oss. Sen gick vi in och Arwen och Qvick lekte och härjade. Efter att vi ätit lunch blev det utställningsträning. Så gott å träna ihop med nån som kan ta kort och komma med synpunkter! Eftersom jag nästan bara har tränat på att ställa Arwen på bord så e de det vi är bäst på. På golvet blir det inte alls lika bra så det måste vi lägga mer tid på.

Idag blev det en längre promenad men det var inte särskilt gott ute. Alltid gott å komma ut men blåste bra kallt! Så nu sover damerna, nöjda efter motionen.

Vi har fått en ny granne som bor på gården innanför oss, den som håller på att ramla ner typ... Vi tror att de är en hon och hon verkar ha 5 stora hundar, Schäfrar och ev Labradorer. Undrar hur varmt hon har det och om hon har nåt vatten med tanke på att huset är i stort renoveringsbehov. Måste gå dit och säga hej nån dag. E ju bra om man vet lite vem hon och hundarna är om våra djur skulle springa på varann nån dag.

Nu snöar det ute. Hoppas de slutar snart... Vill ha vår och lite goare väder så vi kan börja med viltspårandet på allvar. Arwen ska ju gå anlagsspåret på valpträffen i april så då måste vi ju ha övat först! Vi har även anmält oss till en prova-på-dag på Borås Greyhound Park den 1 maj som Michaela och en uppfödare till har fixat. Då ska vi få lära oss rundbana både genom teoretisk genomgång och prova på lopp. Ska bli så roligt!!

Två LC-träningar är nu inplanerade. Det blir den 10 och 25 mars. Platsen är inte riktigt bestämd men troligen blir en eller båda gångerna hos Christina i Floby. Det är ju dax för Arwen att börja jobba på sin licens så det ska bli kul å se hur de går nu när träningarna börjar igen!

Hörs snart igen!

Äntligen...

..ett nytt blogginlägg. Har ju hänt massor här!!
Efter väntan och hårt arbete så kom äntligen vår dotter Hannah till världen den 3 januari!! Hon var liten (45 cm och 2325 gram) men pigg och har så varit sen dess. Det fungerar väldigt bra här hemma med allt. Elias e snäll med henne och verkar inte se henne som en konkurrent vilket är skönt.

Hundarna har reagerat på sina olika vis. Baby ÄLSKAR bebisar och sitter och tindrar med ögonen och tycker att de va klent av oss att bara få en valp, 10 hade vart mer lagom tycker hon:)Storma var framme och satte några näsor på henne första dagarna sen har hon fullkomligt struntat i vilket och fortsatt med livet som de va innan. Arwen har ju inte upplevt detta förut som dom andra två har. Hon var första dagarna väldigt osäker och stod med svansen tryckt mellan benen och sprang hela tiden efter mig vart jag än gick. Hon har nu vant sig och är tillbaka i sitt gamla jag igen.
Vardagen flyter på igen med promenader och hundträning vilket är skönt. Hundarna är verkligen mina "morötter" i livet. Utan dom hade jag aldrig kommit ut och rört på mig som jag gör nu.



Storma har efter sin första tävlingssäsong kvalat till EM i lure coursing!! Hon slutade som fyra på listan över årets LC-afghan. En bra bedrift på bara tre tävlingar. Storma är verkligen en fantastisk hund både här hemma och på tävlingsbanorna!! EM går i år i Ungern och jag skulle jättegärna åka men får se hur det blir. Kanske kan hon få lifta med nån annan dit ner..


Tänkte göra en liten lista på vad jag har för mål detta året. Så får vi se när året är slut vad vi har presterat...

Storma
* Springa några LC-prov och ta sista CERTet så hon blir Svensk LC-champion.
* Gå viltspårsprov och bli Viltspårschampion.

Arwen
* Ta LC-licens.
* Ställas ut några gånger.
* Gå viltspårsprov och bli Viltspårschampion.

Baby
* Aktiveras och promeneras som förut och fortsätta vara en pigg pensionär!

Jag Själv
* Se till att hundarna presterar de här ovanför.
* Fortsätta arbetet i LC västras styrelse.
* Gå ner 15 kg i vikt.
* Va en bra mamma, fru och vän:)

Nu är det dax för Storma att bada!
Ha det bra till nästa gång:)

Viltspår

Igår gav Elias, hundar och jag oss av till Anci på Kållandsö för att gå viltspår. Efter att vi klätt på oss och barnen så tog jag med mig Putte (Jämthund)i bilen och körde bort till platsen där Anci lagt spåren. Anci slängde upp Anna-Majja på ryggen i en bärsele som såg mycket praktisk ut. Skulle klara upp till 18 kg och var ergonomisk och genomtänkt. En sån får jag nog köpa till bebisen så vi kan gå i skogen till våren!
Anci gick med Qvick (Foxterrier) bort till spåren och där började vi med att Putte fick gå spår medans Elias, Arwen och jag väntade kvar på vägen. Eftersom Arwen skulle få prova för första gången så ville jag att Anci skulle gå med då jag ju inte hade en aning om hur hon skulle klara det och om jag skulle se när hon spårade rätt.
Jag hade förväntat mig att hon på vinthundars vis skulle spåra med näsan en bit från marken men Arwen traskade iväg med nosen i backen i ett lagom koncentrerat tempo. Efter en liten bit kom en vinkel och där blev hon lite störd av annat innan hon hittade tillbaka och tog sig vidare. Mot slutet av spåret blev näsan högre, kanske för att hon kände att det fanns en klöv i närheten. Klöven var inte jätteintressant så nästa gång ska jag gömma köttbullar under den så det blir mer positivt att komma fram. Jag var jättenöjd med hennes debut!

Sen bytte vi till Storma som kände på sig att nåt spännande va på gång. Hon sjöng en del på Afghanska som när hon vet att det är LC på gång! Hon markerade början på spåren vi passerade på väg till det hon skulle gå. Anci hade lagt ca 350 meter spår till henne och så långt hade hon inte gått förut så det var spännade att se hur hon skulle lösa det. Spåret började uppför en bergsknalle och ner på andra sidan. Sen kom vi in i torr granskog och här fick hon svårare att hitta rätt. Hon svävade ut och letade och letade. Anci blev osäker på vart spåret egentligen gick men vi fick lita på Storma och traska vidare. Efter en del velande där hon troligen bakspårade och jag fick uppmuntra henne till rätt kurs så hittade vi markeringen där vinkeln var. Efter den tuffade hon på genom snåren och hittade fram till klöven. Inte heller hon var särskilt intresserad av den. Jag var mycket nöjd att hon letade sig fram och hon brydde sig inte hur mycket pinnar hon än hade släpande i pälsen. Hon gav aldrig upp även om hon tyckte det var svårt bitvis utan fortsatte bara leta med näsan en bit över marken. Det var kul att se hur olika hon och Arwen jobbade!
Elias, Storma och jag gick sen tillbaka och tog bilen hem till Anci medans hon och Qvick gick det sista spåret. Vi åt sen lunch och pratade innan det var dax att åka hem. Vilken lyxig dag att bli serverade både spår och lunch! Tack Anci!
Elias var underbart duktig som var med och snubblade fram i spårskogen utan att tröttna. Verkade som han oxå tyckte det var spännande och han hade berättat för sin pappa sen att Storma hade hittat ben i skogen. (Elias som trodde att Anci och jag pratade om tåg, för det var det han relaterade till spår, hade ju fått uppleva att det fanns flera sorters spår under dagen:)).

LC-träning mm

Jag har hållt i två LC-träningar under november. Den första här hemma på våra grannars mark och den andra i Essunga. Det blev två bra träningar med trevlig stämning! Jag fick prova att köra ett lopp vilket var kul men mycke träning behövs för att få rätta blicken för hundarna och känslan i tummen.
Arwen fick provspringa för första gången. Jag hade väntat mig att hon skulle va lite fånig å springa tillbaka till matte men inte då! Hon stack på trasan, följde tills den stannade och stog kvar vid den tills jag hann fram och kunde koppla henne. Så kul att hon gillade det med en gång. Det är ju troligen främst LC vi kommer satsa på i framtiden. Storma fick även springa en gång vid båda träningstillfällena. Hon kändes nästan mer galen nu än någonsin. Märks att hon hade saknat det! Storma är en riktig jaktmaskin och jag skulle bli väldigt förvånad om hon en dag skulle sluta springa.

Arwen har fått sitt första täcke. Jag beställde det av Anneli på http://www.blingz.n.nu/. Vi hoppas ju att det finns en tjej i min mage nu men om det skulle vara en kille så gick jag loss med lila täcke med rosa kant till Arwen! Nån ska man ju få klä upp i tjejfärger även om man får nöja sig med hunden:) Täcket blev iaf väldigt bra. Hon kan springa och härja i det och det sitter kvar på plats. Mycket nöjd!


Vädret är inte kul nu med Baby som vill vada i var enda pöl och Storma som har sin päls. Arwen är nu väldigt uppskattad med sin pälsmängd. Bara att skölja av henne i duschen om det behövs och hon torkar ju fort och bra själv oxå! Här nedan kommer ett par bilder på Storma efter promenad och före dusch och sen efter dusch, torkning och borstning.



Idag har vi varit ute på två timmar promenad. De blåste rätt mycket men vi klarade oss undan regnet. Så nu sover hundarna gott i sofforna. Tur man är pigg och stark så här tre veckor innan bebisen ska komma:)
På torsdag ska vi åka till Anci och gå viltspår. Ska bli kul! Målet är ju att Arwen och Storma ska bli viltspårchampions.
Fredag till lördag blir det mys med Michaela!

Ha det bra allihop!

Spotlite Lobell- en stor stjärna har gått vidare

Elithingsten Spotlite Lobell som under 20(??) års tid stått uppstallad som avelshingst på jobbet fick den 13 oktober lugnt somna in hemma på gården. Vid hans sida fanns jobbarkompisarna Anna (som kännt han sen han kom till Brättefors) och Christel.
Enligt https://www.travsport.se/ har han 1836 avkommor. Några till kommer troligen födas nästa år.
Han var en stor personlighet som var väl medveten om sin roll som kung på gården! Det har varit en ära att få känna och sköta denna stora stjärna i vardagen!
Spotlite blev 27 år gammal.



Lev väl bland alla "dina" tanter som gått före dig<3